Det är lite sorgligt med Per Wästberg. Han gör i Svenska Dagbladet (28 aug.) ett behjärtat angrepp på Saudiarabien. Om detta är endast gott att säga, det är både önskvärt och i högsta grad av nöden påkallat. Mycket tyder på att det är arabvärldens största skurkstat och konkurrensen där är inte ringa. Möjligen kunde han berättat varför Saudiarabien har kommit i skymundan av andra skurkstater. Ayatollornas Iran blev ju ökänt redan när shahen störtades och dödsdomen mot Rushdie bekräftade det råa förtrycket. Och Saddam Hussein i Irak fick ju sina gärningars lön. Men den rättfärdiga världspolisen USA har aldrig givit sig på Saudiarabien. Denna skurkstat råkar nämligen vara allierad.
Men det är inte detta jag vänder mig mot.
Utan ett visst slarv med formuleringarna. ”Muslimska kvinnor riskerar livet när de lägger ifrån sig slöja och burka, ändå försvarar en del feminister förtryckets symboler med att kvinnor gör ett fritt val”. Men det är ju inga feminister som någonsin har försvarat slöjtvång. Det har man varit lika självklart emot som slöjförbud. Diskussionen i väst har handlat om huruvida det är möjligt att av fri vilja bära slöja. Antingen är de offer för grupp - eller familjeförtryck eller också för en subtil form av inre ofrihet som endast ett yttre tvång kan befria dem från, har det resonerats. Men alla människor i väst är mot att kvinnor av staten tvingas bära slöja. Det vet Per Wästberg. Hur hederligt är det att blanda bort korten?
När han talar om islams obskurantism är det bara lite mångtydigt. Naturligtvis finns det muslimska obskuranter. Men formuleringen kan antyda att den uttalar sig om islams hela och sanna väsen. Och då blir det förstås islamofobt.
Han framhåller poeten Adonis som avskyr islam. Det är ingen konstigt med det, den som blivit utsatt för religiöst förtryck kommer alltid att hata religion. Själv funderade jag på, när jag först började intressera mig för frågan i samband med Rushdieaffären om det kunde vara något i Islam som hindrade att den kunde frikopplas från makten. Efter visst tänkande kom jag till den slutsatsen att religionerna alltid förändrar sig med tiden. Islams chans var ju när muslimer invandrar till sekulariserade samhällen. När den tvingas verka i ett helt annat samhälle än i religiösa teokratier. Kristendomen är numera sekulariserad men har ju århundraden av religiöst förtryck bakom sig. Det är sanningen. Och inte att det är kristendomen som skapat demokratin. Vilket tyvärr är historieförfalskning.
Men man får naturligtvis se upp med Saudiarabiens stöd till sina landsmän och trosfränder i förskingringen. T.ex. genom finansiering av moskeer. Vad betyder det för det ideologiska inflytandet? Teokratier bör inte ha något inflytande i demokratiska länder.
31 aug. 18