Jag funderar på det där med Jesus som den enda vägen till Gud. Det är en fråga, som just nu efter en artikel på DN Debatt, debatteras mellan kristna. Den enda sidan vill tona ner den kristna exklusiviteten och manar till religionsdialog. Den andra sidan bejakar religionsdialog men vill betona exklusiviteten och varnar för synkretism, religionsblandning.
Men jag undrar vad vägen till Gud betyder. Uppenbarligen tror såväl judar som muslimer som kristna på Gud. Och i rimlighetens namn på samma gud. Om Gud existerar objektivt kan man hävda att också de icke-abrahamitiska religionerna tror på samma gud. Man har känt Guds objektiva närvaro, anat det gudomliga, även om man sedan byggt en helt galen tro på denna aning. Men så tunt är inte sambandet när det gäller de abrahamitiska religionerna. Att tro på samma gud borde vara ett viktigt föreningsband. Religionerna skiljer sig åt och man har inte samma gudsbild. Det har uppenbarligen inte alla kristna heller.
Nå, men att Gud blivit människa i Jesus Kristus tror bara de kristna. Vad betyder den skillnaden? Ja, gudsbilden blir tydligare och begripligare och mer konkret. Hur kan man förstå en Gud om man inte sett honom som människa? Man kan tycka att den som inte tror på Guds lidande som människa har missat något väsentligt. Men Gud kan man tro på ändå. Och på kärlek och medmänsklighet.
Men när man värnar exklusivitet, varnar för synkretism, tycks man mena något mera. Inte bara: ”Du tror på samma gud som jag, men det är mycket du inte fattat. Du handikappar dig själv genom att inte se Jesus. Men gör förmodligen så gott du kan utifrån dina utgångspunkter”. Utan: ”Du är mig djupt främmande. Det finns ett måste som du inte uppfyller”. Här är det måhända mycket som spökar. Auktoritetstro (”Det står i Bibeln”). Och när man i sanningens namn erkänner att kristna, judar och muslimer tror på samma Gud, så måste man hitta någon annan avgörande skillnad. ”Den enda vägen till Gud”, säger man då, lite dunkelt. Det liknar den gamla sekterismen. Det finns en skillnad mellan de som tror på Jesu gudom och de som inte gör det, därom är alla överens. Men hur viktig är skillnaden och vad får den för konsekvenser? Var får överhuvud skillnader i försanthållanden för konsekvenser?
25 aug.15