Just nu är man väldigt indignerad på Björn Söder. Det är egendomligt med den tongivande opinionen. Först säger man: Låt oss inte kalla sverigedemokraterna nationalsocialister. Vore de det skulle inte så många rösta på dem. Sedan kommer de en man från DN och då förklarar de lugnt och logiskt och konsekvent hur de tänker. Och då blir alla så förskräckta. ”Jamen, detta är ju rena nationalsocialismen!”
Jag vet inte vad man skall göra åt det. Det är de praktiska postprotestanternas suveräna ointresse för andras tänkande. Det enda man vet om nazisterna är deras monstruösa brott och man tycker att det räcker med det. Men jag kan rekommendera Melker Johnssons bok om Nietzsche, skriven på 40-talet. Förutom att det är den enligt min mening bästa bok som skrivits om Nietzsche så citerar Johnson en lång rad tyska nazistiska filosofer. Det är en helt statsideologi som här framträder. Det är mycket instruktivt. Och filmen Mephisto av István Szabó innehöll något som jag aldrig tidigare funderat över. Hur en nazistisk hamlettolkning ser ut.
Den biologiska rasismen hade sin tydliga rashierarki. Med den arisk/ germanska överst och den judiska underst. Man har i enlighet med Per Engdahls listiga tanke övergått från biologisk rasism till kulturell rasism. Det är inte biologin det är fel på, det är kulturerna som är dåliga. Men även för de som är bra gäller att de inte bör blandas. Man kan byta till en bättre kultur, men man får inte blanda. Eftersom kultur inte är detsamma som ras blir denna gamla nazistiska idé ännu svårare att göra trovärdig. Men rena raser och rena kulturer är naturligtvis samma mischmasch. Någon tycker kanske att det är stor skillnad att sverigedemokraterna bytt ut judarna som hatpojke mot muslimerna. Men rashierarkin har bytts ut mot en kulturhierarki och så har man gjort vissa omflyttningar. Samer och judar är väl trevliga. Men några svenskar är de ju inte. Och framför allt måste man ju upprätthålla sin renhet, visa lite kulturhygien. Aparheid som det kallades i Sydafrika.
”Kampen står mellan patriotiska kulturkonservativa och kosmopolitiska kulturradikaler”, säger Mattias Karlsson. Det är mycket apokalyptiskt, säger Per Svensson allvarligt. Men framför allt är det ju alldeles sant. Det är bara den kosmopolitiska kulturradikalismen som kan stå all grumlig metafysik och allt romantiskt trams emot. Kosmopolit är väl det finaste man kan vara, sa en av mina elever, apropå att det användes som skällsord mot judarna i det gamla Sovjet. Jo, förvisso.
Så det konstiga är inte att studentgänget från Lund tänker som de gör. Det är en samling bisarra kufar. Så har man alltid tänkt i dessa kretsar. Även när man bara var en skojig liten 30 november-sekt kring Per Engdahl. Det anmärkningsvärda är att de lyckats komma in i riksdagen genom att vädja till det sämsta hos människan. Genom att vädja till misstro, rädsla. mindrevärdeskänslor, avundsjuka, behovet av syndabockar, har dessa kufar med sitt ohållbara tänkande och sina kuriösa värderingar nått posten som riksdagens andra vice talman. Det är smart. Men de som röstat fram dem har sitt ansvar.
Den senaste övergången till sverigedemokraterna från de moderata surgubbarna var nog dikterad av en annan känsla, egoism. En människa som sätter idéer över intresset måste bestraffas med väljarflykt. Ideal är nog bra men ingenting får hota mina pengar.
17 dec.14