Daniel Suhonen förklarar i Aftonbladet (21 nov.) varför liberaler blir så dumma i huvudet. Det blir de när det gäller att förklara varför människor röstar på SD. Det förstår nämligen inte att människor röstar på SD i en befogad protest mot nyliberalismen. Att inte inse detta vittnar inte bara om brist på intelligens utan också om empatistörning. Samhället har ju sina uppenbara brister. Har inte skolan blivit kass och sönderprivatiserad, har vi inte arbetslöshet och en skriande segregation?
Detta är Suhonens intelligenta analys. Återstår för honom den något svårare frågan varför människor inte i stället röstar på nyliberalismens verkliga fiender. Det är möjligt att Suhonen räknar sitt eget parti, socialdemokraterna, till nyliberalismen, även om han inte vill säga det högt. Men varför röstar de i så fall inte med vänsterpartiet?
Det enda som samhällets brister kan visa är att människor har vissa skäl att rösta med missnöjespartier. Hur de placerar sitt missnöje kan det dock inte förklara. Och det som måste förklaras är varför man väljer främlingen och invandraren till syndabock. Varför man tror att det är migrationspolitiken som är boven i dramat?
Här gäller det att vara mera begåvad, Suhonen!
Jag tror att alla människor är ansvariga för sina åsikter och sina värderingar. Det är nedlåtande att ta ifrån dem det ansvaret. Det är kanske att vara empatistörd. Men min empati gäller mera dem som är offer för rasismen än rasisterna.
Ty varför väljer människor att rösta på SD? Det är inte bara underprivilegierade som röstar med SD. Det som förenar är inte klass utan en lust att välja förklaringar som är enkla och konkreta. Det är mycket konkretare att hata främlingen än att hata nyliberalismen. Det bottnar i den gamla flockmentaliteten.
Själv hatar jag alla onödiga privatiseringar. Och de passar ovanligt illa när det gäller skola, vård, omsorg. Skolans kris är visserligen äldre än privatiseringarna. Och där känner jag mig medansvarig som liberal och kulturradikal. Även om jag delar ansvaret med socialdemokraterna. Stellan Arvidsson har inte ens i det fallet något gott renommé. Men det är ingen ursäkt för att öka segregationen genom att skapa fina skolor och fula. Och göra feta vinster genom att locka med glädjebetyg. Och religiösa särskolor har inte heller ökat människans frihet. Bara friheten för föräldrar att indoktrinera sina barn.
Att skapa ett samhälle utan anledning till missnöje skulle sannolikt minska marknaden för missnöjespartier. Utplånas skulle de inte. Och det är svårt att skapa ett samhälle som är bra för de flesta. Att av ideologiska skäl privatisera även om det leder till uppenbara brister syns mig dock vara en uppenbar dumhet och blindhet. Att utvecklingen gör människor överflödiga och att det av individerna krävs psykologisk orimliga omställningar är däremot svårare att komma till rätta med.
24 nov. 20