Dagens Nyheter hade häromveckan ett reportage om sexrobotar. Det föranledde ett märkligt angrepp på denna företeelse på Expressens debattsida (22 feb.). Och detta angrepp är ju intressant ur en viss synpunkt. Sakargumenten är svaga eller obefintliga. Men det säger ganska mycket om debattörerna. Och det kastar ett skevt ljus även över motståndet mot pornografi och prostitution.
Ty robotarna är ju den perfekta lösningen. Ingen kvinna exploateras på minsta sätt. Männen kan tillfredsställa sin sexualitet på ett harmlöst sätt. Utan att någon ens kan tänkas ta skada. Även den som frivilligt säljer sin sexualitet kan ju bemötas med argumentet att sådant kan inte någon göra frivilligt. På samma sätt med den som lånar ut sin kropp till pornografisk fantasiproduktion. Men den här gången bortfaller ju alla dessa argument.
Och ingen incelman skulle teoretisk behöva avstå från sexualitet. Teoretiskt eftersom robotarna naturligtvis kostar skjortan. Och det är inte de rika och vackra som blir nobbade. Och får man sexualitet så får man ingenting annat. Kommunikation och kärlek är en annan fråga. Den goda effekten av robotarna torde dock vara att mycket samhällsskadligt vrede försvann eller dämpades.
Nu brukar det hävdas av de som är mot pornografi att det är vetenskapligt belagt att det stimulerar övergrepp. Och mera liberala debattörer brukar hävda att detta saknar vetenskapliga belägg. Så där kan man ju hålla på. Det finns ju alltid en del knäppa vetenskapare att stödja sig på. De gamle hävdade att det var skadlig med onani och vem vet vilka olämpliga tankar en onanist kan ha. Det går säkert att leta upp någon som tycker det idag också.
Så argumenten har reducerats till ett troligen lögnaktigt påstående om ”vetenskapen”. Vad skall man tro om motiven hos dem som ändå förfasar sig? Verkar det inte vara ett rent hat mot mannen och den manliga sexualiteten? Vad skall vi gissa på annars?
26 feb. 19