Så blir det Karin Pettersson som blir ny kulturchef på Aftonbladet. Det var väl inte så dumt. Medan hon var politisk redaktör på tidningen fick jag stort förtroende för henne. Att vara en vettig människa är inte att förakta.
Anders Q. Björkman i Svenska Dagbladet (6 dec.) oroar sig för att politiken skall tränga undan kulturen. Men Aftonbladets kultursida har alltid varit starkt vänsterprofilerad. Det som kommer att hända nu är inte en ökat politisering, men möjligen en minskad vänstervridning. En del mer vildsinta förlöpningar vänsterut kommer sannolikt att begränsas. Terrorforskare kommer kanske inte längre att utpekas som agenter för främmande makt, imamer kommer inte längre att framställas som hedersmän därför att de uttryckligen säger att de är det. Jag kan inte tänka mig att sidan gör sig av med alla sina färgstarka skribenter, det är ju ändå de som gör sidan läsvärd, för att för säkerhets skull låta Pettersson ensam skriva den. Så det är nog ingen risk för en katastrofal förtråkning.
Men det är kanske snarare det Anders Q. Björkman är rädd för. Det är inte så mycket den opolitiska kulturen, som de fria åsikterna fjärran från den grå partipolitiken han vill försvara. Men jag tror, som sagt, inte att det är så stor risk i det här fallet.
Hans kollega i Barometern, Martin Tunström, för ett motsatt resonemang (6 dec.). Han hoppas på en tillnyktring på Aftonbladet. Samtidigt som han ogillar den ideologiska upplösning i svensk press han med Hans L. Zetterberg tycker sig se. När människor fritt hoppar från den ena tidningen till den andra. Det är Lena K. Samuelsson som nyss var chefredaktör för Svenska Dagbladet som nu hälsar Karin Pettersson välkommen som kulturchef på Aftonbladet. ”Här uppstår trovärdighetsproblem för en idéburen verksamhet när de högsta mediecheferna promotar åsikter beroende på vilken arbetsgivare de för dagen har. Vad är då idépressen?” Jag kan bara instämma i detta.
Men med Åsa Linderborgs kultursida kommer ingen att kunna tävla på länge. Liksom Karl Vennbergs kultursida kommer den att ihågkommas som något stort och minnesvärt. Sådant räknar man inte med skall återkomma i brådrasket. Utan man hoppas på något någorlunda läsvärt.
10 dec.19