Lotta Lundberg hade i Sydsvenskan i går en artikel som handlar om Ulrich Seidls film om kvinnliga torskar i Keyna, ”Paradis: Kärlek”. Det är en intelligent artikel som skaver på ett intressant sätt genom sin motsägelsefullhet. Hon tycker sig spåra ett kvinnohat i filmen. Hur hade det varit om en man tyckt sig spåra manshat i en film om manliga torskar i Thailand? Då hade han genast fått höra att sådana är männen, vissa män, och den insikten borde han ta till sig. För det är svårt att tro att en film om manliga torskar blivit smakfullare. Ofta hör man i dessa sammanhang att oskyldiga män inte har någon skuld, men ett ansvar. Vad det nu kan betyda.
Men det uppstår andra problem när man skildrar distanserat och utan medkänsla. Det blir för moraliserande och för svartvitt, det blir svårt för åskådaren att få nya insikter. Därför tyckte jag att Laurent Canets film Mot södern var så bra. Även om jag håller med Lotta Lundberg om att åskådarens klassfördomar kan fördunkla vad det egentligen handlar om. Båda filmerna handlar egentligen handlar om samma sak. Och det att man har lättare att förstå Canets hjältinnor kan bero på att man har lättare till identifikation. Men det är väl snarare en fördel om man upplever situationen som mindre svartvit. Att man ser förövarens ensamhet, längtan och illusioner samtidigt som man ser det koloniala utnyttjandet. Det är väl bra att detta dubbelseende underlättas.
Och om skillnadena mellan de båda filmerna handlar om klass, är det då inte snarare Lotta Lundbergs klassfördomar som triggas av Seidls film. Snarare än en latent kvinnofientlighet hos henne själv. Det måste väl bli slutsatsen enligt hennes eget resonemang. Om hennes förståelse för Canets hjältinnor beror på klass och Seidels hjältinnor alltmer äcklar henne. Det som är vackert eller åtminstone förståeligt hos medelklassen blir fult och äckligt hos arbetarklassen. Fast det handlar om samma ensamhet och längtan.
Men jag köper inte riktigt klassresonemanget. Jag tror att Cantets skildring är mer nyanserad. Och det tycker jag är bra. Det är väldigt lätt att se vad det hela handlar om ändå. Fördömandet behöver inte understrykas.
20 feb.13