Lena Andersson hade på påskafton (DN 15 april) en som vanligt en lysande artikel. Där lyfter hon fram rimliga skäl för ateismen. Människan har skapat föreställningen om Gud, inte Gud människan. Gud är bara en accessoar för att ge metafysiskt tyngd åt vad man tänker och känner. Gud är en projektion.
Om Gud existerade objektiv, utanför människan, så skulle bilden av honom inte så bekvämt sammanfalla med vad den moderna människan tänker och känner. Någonstans ligger denna tanke i förlängningen av det Lena Andersson säger.
Men tänk er en objektivt, evigt existerande, Gud. Som är allgod och allvis. Då måste ju bilden av Gud förändras med människans uppfattning av sant och gott. En allvis gud som på grund av den mänskliga utvecklingen ter sig mer korkad än människan, låter sig inte tänkas.
Gud skapade människan till sin avbild. Men vilken tids människa är Guds avbild? En allvis gud måste ha byggt in människans förändring i sin plan. Han måste vara relevant i alla tider. Det betyder ju inte att han förändras bara att människans gudsbild blir djupare och klarare. Tror vi på vetenskapen måste vi tro att mänskligheten gör framsteg på vetandets och insiktens område, att vi gradvis vet mer och ser klarare. Också moralsynen förbättras, även om den moraliska praktiken hos många brister betänkligt. Den som tror på en objektivt existerande gud kan då i stället tala om en allt insiktsfullare gudsbild. Någon garanti för att detta inte är en projektion har vi inte. Men det behöver inte vara det.
Nå, det bästa sättet för en modern människa att utesluta en alltför subjektiv gudsbild - eller i värsta fall en ren projektion - är en i långa stycken bokstavlig bibelläsning. Man får då andra problem eftersom inte heller bibelns gudsbild är entydig. Bibeln är ett voluminös och motsägelsefull samling böcker. Ser man inte det är man förmodligen förljugen. Men man får en starkare känsla att att Gud är något annat än jaget, eftersom han uppenbart har en annan syn på vad som är sant och vad som är gott. Det kan ligga en masochistisk fröjd i att reducera sitt tänkande och sin genomtänkta moralsyn till ett trotsigt barns. Ett behov av att ha en metafysisk förälder som bannar en. De som har det behovet har förmodligen auktoritära drag i sin personlighet.
20 april 17