Min blogg fungerar över förväntan. Jag har utomordligt stort nöje av att skriva den. Vad jag inte gillar är att den inte har någon enhetlig ton. Och att jag fortfarande är så bunden till massmediernas debatter. Jag borde ha en större distans.
Det är bara några dagar kvar till jul. Vad finns att förstå med julen, så hednisk, så kristen, så kommersiell? För den som var sekulariserad redan som barn är det kommersens glitter som gett julen sin magi. Julgranen tindrar, kaklet är klistrat med allt färggladare och allt modernare tomtar och under julgranen ligger inslagna möjligheter och förhoppningar. Magins materiella underlag. Bara i efterhand ter det sig tomt och det är magin man minns. Att man rymde så mycket entusiasm.
Kristendomen, då? Jonas Thente skriver varje dag fram till jul i Dagens Nyheter om den bibliska historien. Och han hittar genast ett fader och son-tema. Hur kärleksfull är Gud mot Jesus? Och hur skall man se på Josef, plastpappan? Hustrun beskriver denna religionstolkning som poänglös. Men det håller jag inte med om. Fundamentalistiska kristendomstolkningar blir alltid besynnerliga. Och det är bra att det åskådliggörs. Av någon, alltså, som inte accepterar besynnerligheten, utan är polemisk mot den.
”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son”. Jaha, han är så kärleksfull att han offrar någon annan. Det är ju rena Falstaff, fakir! Om man inte tänker sig att Gud och Jesus är identiska blir det parodiskt. Och låta ordet ”son” bara beteckna Gud, när han är människa.
Och Josef som plastpappa? Biologins roll för föräldraskapet behöver för all del alltid reduceras. Det är inte biologin som görs oss till föräldrar utan vårt kontinuerliga omhändertagande. Men det blir lite lustigt att göra konceptionen till en affär mellan Gud och Maria. Jag har till och med hört ansedda kristna tänkare spekulera i hur det går till när det himmelska förenar sig med det jordiska och om man kan tänka sig någon form av himmelska spermier? Vad blir resultatet av en förening mellan en gud och en människa? Just det, en halvgud. Men hur har den blivit till, som är alltigenom människa och alltigenom Gud, samtidigt? Ja om Gud är omnipotent behöver han ju inte använda sig av mänskliga metoder. Men kanske har föreställningen om Marias utvaldhet, hennes försteg framför Josef, haft en stor könspolitisk poäng med tanke på att Jesus faktiskt är man. Gud är ju inte bara allsmäktig, han är ju också allvis och han har rimligtvis haft att kalkylera med människans dårskap genom tiderna. Det är bland annat därför som en kristendomstolkning inte kan vara giltig för alla tider. Människan är ett barn i utveckling.
Därmed naturligtvis sagt att den klokaste kristendomstolkningen är att konceptionen gick helt naturligt till. Gud behöver inte vara biologiskt inblandad för att kunna transcendera.
19 dec.12