Har ni hört det senaste? Dagens Nyheters liberalism har dött. Och det hände vid ett speciellt tillfälle. Per Svensson förlorade nämligen, efter vad han debattmotståndare påstår, en debatt i Immanuelskyrkan mot en känd antiliberal. Det springer det nya stjärnskottet Joel Halldorf fram och meddelar i en stort uppslagen ledare i tidningen Dagen (24 sept.). Möjligen inspirerad av en Per Svensson- ledare i Dagens Nyheter som andas en viss uppgivenhet (22 sept.)
Äntligen tycker sig Halldorf har fått vatten på sin kvarn. Liberalismen är tom och behöver därför fyllas av en kristen gemenskapstanke. Man behöver bara ge upp individdualismen och ersätta den med en relationell liberalism.
Per Svensson pekar på den tid då frikyrkorörelsen lierade sig med liberalismen. Man får gå fyra generationer tillbaka för att hitta en gemenskapsbaserad liberalism, invänder Halldorf. Men varför slöt sig frikyrkorörelsen till liberalismen? Jo, för att religionsfrihet låg i deras intresse. Det var en revolt mot den konservativa statskyrkans förtryck och diskriminering av frikyrkan. Det betydde ju inte att de generellt gillade frihet. Man var för ett förbud mot rusdrycker och den konstlade alliansen sprack. Den lappades ihop igen. Ända tills fader Lewi bildade ett eget parti. Och det var just för att det behövdes en front mot den grasserande friheten. Den kristna moral- och kulturkonservatismen var tillbakaträngd. Moralkonservativa folkpartister kördes hela tiden över av liberaler. Man måste samla de kristna i ett kristet parti. För att värna de kristna värderna.
Jag misstänker också starkt att nyliberalismen är exempel på samma sak. Består av människor som inte alls älskar friheten men vill den så länge den tjänar deras intressen. I det här fallet är det inte intresset av att motarbeta en visst religiöst förtryck utan intresset av att välja en ekonomi som gör att man kan berika sig.
Man skall alltså inte tro att de som lierar sig med liberalismen nödvändigtvis är liberaler.
Men det här med frihet och gemenskap? Jag tror att det finns en motsättning. Friheten har gjort oss ensamma, sägs det. Det är nog i någon mån sant. Tro alla dem som tvekar att bryta sig ut ur konservativa och förtryckande sammanhang. De får ju betala priset av förstörda relationer. Så mycket bättre med sekulariserade miljöer där man kan välja de gemenskaper man trivs med.
Vi behöver gemenskap. Men behöver vi gruppgemenskap som Halldorf tror? Det tror han nog bara för att han för egen del är förälskad i den kristna församlingen. Men jag tycker den kristne bör inse att Guds värld är större än församlingen, de viktiga lojaliteterna bör vara andra. Och det är oklart vad församlingar kan ge icke kristna människor.
Men socialliberalismen är en bra idé. Och den fick större utrymme när frikyrkofolket var liberalismens lierade. Och den försvagas naturligtvis av nyliberalismen. Man gör nog klokt i att se valet av ekonomi inte som en ideologisk utan som en pragmatisk fråga. Den ekonomi är bäst som gynnar folkflertalet.
Och liberalismens tomhet? Är förstås nonsens. Förtryck finns överallt. Och än mer förstås om man år utanför den demokratiska och sekulära idyllen. Att kämpa för egen frihet och det liberala uppdraget att kämpa för andras frihet förbliver evinnerligen.
Dessutom brister Halldorf i logik. Man måste ha ett samhälle med stark etisk kod, menar Halldorf. Gör vad du vill om du inte skadar andra, skulle inte fungera om inte prästerna varje söndag påminde om det som var rätt. Visst, det behövs en större medmänsklighet än att bara negativt undgå att skada andra. Men redan det senare är en viktig moralisk princip. Det är inget fullständigt moraliskt system men långt mer än tomhet och etisk indifferens.
30 sept.19