Johan Haklius har något grundläggande tankefel. Och har man det så hjälper det inte hur smart man sedan resonerar. Senast i Expressen 26 oktober.
Han kan inte förstå att liberalerna inte inser att det är deras fel att sverigedemokraterna växer. Det är som om han betraktade de gamla parlamentarikerna som någon sorts föräldrar. Om barnen blir vrånga måste föräldrarna gjort något fel. Och vill de inte inse det utan skyller på barnen så skyller de bara ifrån sig.
Det har han helt rätt i när det gäller föräldrar och barn men som en beskrivning av hur demokratin fungerar så är den oriktig. Medborgaren har sina värderingar och röstar därefter. Parlamentarikerna är ingenting annat än medborgarnas representanter. Förändras medborgarnas värderingar förändras den parlamentariska situationen. Det är egentligen inget konstigt med det.
Naturligtvis kan man sedan försöka förklara varför människors värderingar ändras. Men ansvaret för det har väl de som byter värderingar. Skulden är inte deras meningsmotståndares.
För hur sverigedemokraternas framgångar i stället skall beskrivas hänvisar jag till min gårdagsblogg. Johan Hakelius tycks utgå från att sverigedemokraterna växt är en rationell reaktion på en politisk situation. Det är att mycket överskatta det rationella hos människan. Men är människor t.ex. övertygade om att EU är grunden till deras problem så är det väl inte politiken som behöver ändras. Och det är väl mer de pratande klassernas uppgift att förklara frihandelns fördelar. Nu är inte de svenska populisterna några rabiata EU-motståndare men visar i varje fall att politiska värderingar ibland saknar rationell grund. Att det istället har sitt ursprung i okunnighet, fördomar och värderingar.
30 okt.19