Vad har hänt med Per Wästberg? Han har levererat två besynnerliga artiklar, en i Svenska Dagbladet (31 aug.) och en i Expressen (14 sept.). Där han ondgör sig över burkinin. Det är hemskt att se en renommerad person så totalt intellektuellt kollapsa. Men det kan naturligtvis vara tröstande för mindre andar att dela sin tankeförvirring med någon så pass aktad person. Jubla månde Sverigedemokrater och deras bakblåsare!
Wästberg inleder båda artiklarna med att ta avstånd från burkiniförbudet. Varför han gör det förstår man inte, han ger inget som helst skäl. Artiklarna i övrigt ger däremot i stället starka skäl för förbudet. Burkinin är nämligen en uppmaning till könsdiskriminering.
I övrigt är argumentationen motsägelsefull. Burkinin är inget religiöst plagg, konstaterar han helt riktigt. Det radikala Islam förbjuder kvinnor att bada tillsammans med män överhuvudtaget. Man kunde då tycka att burkinin var en smart och oortodox anpassning till den moderna världen och skulle bidra till att splittra Islam. Slutsatsen som Wästberg gör är i stället att den är ett sätt att nästla sig in och splittra det sekulära samhället. Vari denna splittring består är omöjligt att förstå. Kanske mellan dem som kräver förbud och de som är mer toleranta. Det är desto konstigare som olika åsikter inte är något artfrämmande för det öppna samhället.
Per Wästberg talar varmt för den nationella enheten, vilket är underligt för en internationalist och liberal. Poängen med att bevara denna nationella enhet är att man därigenom kan åstadkomma mer frihet och alltså mångfald för muslimerna. Enade vi stå men helst mot splittrade motståndare! Att han ser muslimerna som motståndare framgår inte explicit, men ligger i luften. I varje fall är frihet och mångfald bra för muslimerna men inte för de västerländska nationerna.
Och hur är det med könsdiskrimineringen? ”Det andra könet är orent och skambelagt”, skriver Wästberg. Men det handlar inte om kvinnoförakt i någon enkel mening. Däremot om en reaktionär könsrollssyn. Och framför allt om en sexualsyn som är starkt moralkonservativ. Att börja frigöra sig genom att bada i burkini tillsammans med män är väl snarast ett första steg mot frihet. Burkinin ser ut som en fantomendräkt. Den döljer knappast de kvinnliga formerna, trots att man förblir påklädd. En ofrom handling är det inte heller, utom för direkta fanatiker.
Sedan varnar Wästberg för islamofascismen. Den vill lägga under sig världen. Det vill, som bekant, alla fascister.
Hur fri är en människa som väljer ofriheten? Det kan man naturligtvis fråga sig. Man skall hjälpa människor till frihet. Men den frihet som tvingas på människor motverkar sig själv. Du skall kommenteras av staten så slipper du bli kommenderad av din man. Det är en underlig tanke.
Nå, det där är självklart och inte så intressant. Men att en medlem av Svenska Akademien har så svårt att tänka, att han drar de strikt motsatta slutsatserna av det som följer ur hans premisser, är däremot intressant. Och det stärker mina fördomar om svenska författare.
21 sept.16