När jag tittar i hyllorna hittar Per Olov Enquists ”Berättelser från de inställda upprorens tid” som jag aldrig har läst. Den kom 1973 och utspelar sig i USA. Det är skönlitterära noveller men står inte så långt från reportage och rapport. Den sista novellen ger intryck av att vara ren verklighetsbeskrivning. Jag vill också minnas att jag läst i Expressen om hur Enquist sålde en bil för tidningens räkning.
Nå, den här tiden skrev man rapportböcker. Och detta är alltså en serie bilder från USA av Enquist. Med förvåning ser han losers som försvarar den amerikanska drömmen. Hatet mot kommunismen är också påfallande. Enquist åhör med fasa en vänlig människa säga att de utan vidare skulle skjuta ihjäl en kommunist om han träffade någon. Tänk att denne vänlige man skulle mörda mig om han visste. Reflekterar Enquist. Nå, det var en polariserad tid och bland studentvänstern fanns det gott och desperata människor som förmodligen skulle ha varit i stånd till vad som helst. Men den övertygade antikommunist, som Enquist möter, är ganska okunnig, vilket man kan ha nytta av att inse. Fanatiska islamister behöver inte vara de som är mest insatta ideologiskt och religiöst sett. Utan de som är känslomässigt mest övertygade.
Och Enquist berättar också en historia om en stackars amerikan som berättar om sitt besök i Göteborg. Han möts av två övertygade FNL-are som ställer honom till svars för USA:s vietnamkrig. Det hjälper inte att han försäkrar att han hela tiden varit mot kriget. Alla amerikaner är personligen ansvariga för kriget och han bör ögonblickligen åka tillbaka till USA och stoppa det. När han skämtsamt frågar om han inte åtminstone får ta en öl först får han höra att detta inte är någonting att skoja om.
Men annars handlar Enquists bok om vilsegångna amerikanska patrioter. Det blir en ganska upplysande tidsbild från ett lantligt USA.
Enquist hade året före skrivit den lysande reportageboken från sommarolympiaden, Katedralen i München. Och fyra år tidigare hade Sven Delblanc redovisat sina intryck från Berkeley i Åsnebrygga. Nu känns sådana här böcker mest tidstypiska och har svårt att hävda sig mot en krävande evighet.
29 april 21