Eklund om demokrati
Jag har alltid haft stor respekt för Stefan Eklund på Borås Tidning. Han var kulturchef på denna tidning innan han blev kulturchef på Svenska Dagbladet. Därefter rekryterades han tillbaka till Borås Tidning som chefredaktör.
Därför är jag den här gången grundligt besviken på honom. Han skriver om den debatt som förts på Svenska Dagbladets kultursida om huruvida demokratin är hotat eller ej (22 jan.). Jag har tidigare polemiserat mot den tendens som statsvetarna i denna debatt givit uttryck för (Blogg 18 jan.). Eklund låter sig okritiskt påverkas av debatten. Han sväljer dess slutsatser med hull och hår.
Hör här. Om sverigedemokraterna får ökat inflytande genom framgångar i demokratiska val kan man då säga att demokratin är hotat? Nej, svarar Stefan Eklund. Det går visserligen tvärtemot hur en liberal demokrati definieras. Men svaret är för Stefan Eklund ändå nej. Man kan inte säga att demokratin är hotad. ”Så länge vi har fungerande val så lever demokratin”.
Men det är ju att erkänna att illiberal demokrati är en fullvärdig form av demokrati. Men att kalla detta för demokrati är för mig en lika stor bluff som den östtyska folkdemokratin. För mig är individens garanterade frihet mycket viktigare än vilken majoritetsprincip som helst. Ändrar man den definitionen har begreppet demokrati förlorad en stor del av sitt värde. Det kan inte bara beskrivas som en käck definitionsförnyelse av hänsyn till tidens krav.
Det kan vara ett problem att den representativa demokratin inte känns så representativ längre. Eftersom människor engagemang i partierna har avtagit. Men man kan ju inte gärna övergå till stormöten. Att i stället ha mindre grupper med olika åsikter som möts för att diskutera kan väl vara betydelsefullt för att öka det politiska intresset och motverka känslan av maktlöshet. Men något som kan ersätta de fria valen är det väl knappast.
Kort och gott. Demokrati är både fria val och respekt för individens frihet. Det okränkbara som tidens vindar inte kan ändra på. Rättssäkerhet och en frihetszon åt varje medborgare. Ett samhälle där majoriteten inte har rätt att besluta att diskriminera andra människor.
26 jan. 23
Föregående inlägg: Werner lyssnar
Nästa inlägg: Hellers Herr Collins alibi
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar