När Johan Croneman i Dagens Nyheter (27 okt.) kritiserar Dick Harrison i Svenska Dagbladet (25 okt.) blir det inte så lyckat. Här har Croneman uppenbarligen fallit för en frestelse. Harrison kritiserar nämligen en dramadokumentär av TV 4. Säkerligen är Harrison en bättre historiker än Croneman, men är han också en bättre TV-kritiker? Här har Croneman ett revir att försvara.
Croneman vet sig vara ute på hal is. Harrisons kritik riktar sig ju just mot den historiska framställningen. Så Croneman får vara ytterligt försiktig. Inget ifrågasättande av Dick Harrison som historiker eller att han skulle ha fel i sak. Men man kan insinuera lite och ställa en fråga om det inte handlar om tolkning snarare än fakta.
Vad insinuerar Croneman? Dramadokumentären bygger på en bok av en annan historiker David Lindén. Jaha, säger Croneman här rör det sig om akademiska strider.
De är ju alltid fulla av prestige, det vet ju alla människor, tänk bara att Harrison nedlåtande kallar Lindén för historieskribenten, och där kan man ju som lekman aldrig avgöra vad som är rätt. Och dessutom har Dick Harrison fru sågat detta verk tidigare. Är Dick Harrison bara ett journalistiskt ombud för sin hustru?
Skickligt det, Croneman! Men Dick Harrison är fullt öppen med att han är gift med den historiker han i det här fallet stöder sig på. Han anser tydligen henne som trovärdigare och modernare än Lindén. Det är väl en utvärdering
som en historiker får och måste göra. Och det säger ingenting om huruvida han har rätt eller fel.
Ty faktiskt det här med att Erik XIV var en galen, paranoid tyrann stämmer med den traditionella bilden. Att han som galen irrade omkring på landsbygden efter sturemorden. Kan en historiker visa att detta är en propagandabild fabricerad av bröderna så bör ingen tradera gamla myter.
Och Harrison nöjer sig inte med detta. Han kritiserar lika hårt framställningen av Drottning Kristina. Och Harrison fnyser också åt att faktafel lanseras som nytolkning. Så mycket om Cronemans försiktiga fråga om det inte kunde röra sig om en tolkning,
Jag förstår att Croneman känner sig avundsjuk. Den här gången var det någon annan än den store TV-kritikern som på ett dräpande sätt gick med yxan. Men det är knappast någon ursäkt till att förfalla till halvkvädna visor och insinuationer.
27 okt.20