Ibland blir man glatt överraskad. Det blev jag när jag läste Catia Hultquists kolumn i DN:s kulturdel i måndags (23 sept). Det skriver hon om det kvinnliga kravet att få se mer av nakna män. ”Vi ber er inte att visa färre bröst, vi vill bara att ni i så fall visar mer penis”, säger en amerikansk feministisk sajt till en TV-kanal. Detta krav möter en kompakt oförståelse hos kolumnistens manliga omgivning. Som kallar det hela för: ”denna hätska attack på män”.

Att kvinnor - öppet och ogenerat - skulle betrakta män på samma sätt som män ser på kvinnor skulle alltså vara så pass känsligt att det hotar att rasera hela manligheten”. Konstaterar Catia Hultquist. Tydligen vill man mörka kvinnors åtrå till manskroppen. ”Ni funkar inte så”, brukar det heta från manligt håll.

Detta förundrar mig. Jag invände i min ungdom alltid mot 70-talsfeminsterna att de lika gärna kunde kräva sexuell jämlikhet genom bejakelse, som genom förnekelse. Klaga inte över att kvinnan är exploaterad, exploatera mannen i stället! Det är nämligen kul med sexualitet. Och ständigt möttes jag av invändningen: ”Vi funkar inte så”.

Nu är den feministiska sajten en humorsajt. Det är inte säkert att den menar vad den säger. Den vill kanske bara retas. Men Catia Hultqvist förefaller uppriktig. Fast hur kan jag vara säker på det? Hon kanske inte tycker det är det minsta kul med penisar. Jag gillar att hon vill retas och provocera, men jag skulle bli glad om hon i huvudsak menar vad hon säger.

Men hur var det då med 70-talsfeministerna? Var de ouppriktiga när de påstod: ”Vi funkar inte så”. Jag tror inte det. Jag tror nämligen aldrig att människor är ouppriktiga, eftersom jag själv aldrig är det.

Snarare är det väl ett exempel på det tillägg jag brukar göra till ett bekant Simone de Beauvoir-citat som jag instämmande brukar anföra. ”Man föds inte som kvinna, man blir det”. Mitt tillägg är: ”Men man blir det så in i helvete”. Det är inte naturen, utan kulturen och miljön som styrs oss. Det medfödda kan ofta i viss grad modifieras och det kulturella formandet är vida mer än en ytlig roll, som man lätt kan förändra. Eller vill förändra. Man måste vara genuint missnöjd med sig själv för att vilja bli en helt annan. Vilja drömma helt andra drömmar, ha radikalt annorlunda lyckomål.

70-talsfeministerna trodde att det de såg var en genuint kvinnlig psykosexualitet och att det därför borde vara tongivande för det feministiska perspektivet. Men det var kanske bara den kvinnliga psykosexualiteten hos en viss kvinnogeneration.

27 sept.13